Klinte Båtklubb

En mötesplats för Klintetraktens båt-, fiske- och naturintresserade

 

Klinteviken

Vi använder ordet "Klintebukten" för området från Kronholmen i Västergarn i norr till Värsändeoik i Fröjel i söder. Bukten innehåller några vikar:
Viken norr om Korumpan,
viken mellan Korumpan och Sågholmen, där badplatsen Björkhaga är belägen,
Sandboviken mellan Vivesholm och Varvsholm,
Klinteviken innanför Varvsholm och norr om vägen ut till hamnen,
Barlastviken mellan hamnens södra del och Kalkugnskajen.

De fyra sistnämnda är helt eller delvis övergödda.

Klintevikens utveckling över tid

Klinteviken har tre åar som tillför vatten: de viktigste är Varbosån/Sandaån i norr och Robbjensån/Klinteån i söder. Därtill finns det en liten å som avvattnar åkermark i norra delen av Klinte. Varbosån avvattnar främst åkernarik i Sanda och Mästerby. Robbjensån rinner upp vid Klinteberget och avvattnar en relativt begränsad odlingsarea. Den har av hävd varit recipient för Klintebys konservfabrik och har dränerat markvatten från fastigheterna i Klintehamns samhälle.

Åtminstone från 1960-talet har tillförseln av näringsämnen och sediment gradvis ökat i viken och minskat dess djup, speciellt i den norra delen, ökat igenväxningen vilket många somrar lett till syrebrist i vattnet.
Bladvass har efter hand etablerats runt stränderna och bildat större och större vassruggar. Tidigare tillgång till fisk som gädda och ål i viken motiverade fiske fram till 1960-talet. Därefter

KBK:s genomförda insatser

KBK har återkommande klippt vass längs vikens östra sida på sensomrarna. Det har varit ogörligt att genomföra detta från båt under senare år eftersom vattendjupet gradvis minskat. Under ett flertal år har antalet lekande öringar ökat, varför det blivit alltmer värdefullt att stödja öringsynglens fortsatta utveckling. Tillväxten av hägerkolonierna i området bekräftar att det finns mer fiskyngel tillgängligt. KBK kom till slutledningen att ynglen behöver säkrare tillväxtområden där de är säkra från predatorer.

Fiskevårdsidén

Djupområden skapas, antingen som enstaka hålor eller som en sammanhängande muddrad kanal, med större djup än vad hägrar utnyttjar vid näringsfångst. Länsstyrelsen har godkänt åtgärden.

Vattenvårdskonsekvensen

Djupområdena kan skapas som en sammanhängande kanal med början (norra änden) vid Varbosån och om möjligt med sydänden så nära Robbjensån som möjligt. Länsstyrelsen har godkänt åtgärden.

Miljövård på fast mark

Muddermassorna från den upp till 700 meter långa grävningen läggs upp på motsvarande fastigheters markytor. Den maximla höjningen av markytan begränsas till 50 cm. Länsstyrelsens avdelning för miljövård behandlar frågan.

Administrativa åtgärder

Vi har efterfrågat tillstånd från samtiga markägare: många privata, ett företg och två kommunala fastigheter. Vi har fått tillåtelse från alla som svarat. De kommunala har int bekräftat.
Sedimentprover har tagits på tre ställen i det planerade området för att utröna om materialet är giftigt på något sätt. Samtliga prov och motsvarande analyser ger vid handen att edimentn är så rena att de även kan användas för regelmässig odling av grönsaker för konsumtion.
Samråd har hållits med fasstighetsägare, närboende och alla andra som önskat delta. Även har samråd genomförts med Länsstyrelsens miljövårdsavdelning, som dock konstaterat att volymen är större än vad de har rätt at besluta om.

Miljöprövningsdelegationen

Volymen av sediment som skall läggas upp efter muddring är så stor att miljöprövning skall genomföras. Prövningen genomförs vid Miljöprövningsdelegationen med säte vid Länsstyrelsen i Stockholm. Vår förhoppning är att alla eventuella frågetecken är uträtade och att tilltånd kan meddelas under våren, så vi kan genomföra åtgärden under sensommaren/förhösten 2021.

Copyright ©2020 KBK Klinte Båtklubb, Klintehamn